martinssonjohan

Välkommen tillbaka Johan, stora tack Johan.

Jag är tillbaka i verkligheten och i de normala rutinerna. Fantastiskt känns det, vilket känns märkligt att säga. Eller nej det gör det kanske inte, men det är inte var dag man önskar sig tillbaka till arbetsbänken i vanliga fall. Men nu känns det riktigt bra.

Anledningen till att skriften på denna blogg uteblivit under ett tag är för att jag varit sjuk under nästan 2 veckor. Det finns således inte så mycket att berätta, och jag besparar mina medmänniskor med detaljer om min sjukdom då jag inte anser att det skapar något gott hos er.

Jag har precis, ja jag tänkte säga avnjutit en hamburgare. Men den avnjöts inte utan åts mest i frustration för att vi var på Prisma som jag numera har väldigt svårt för. Det är en minst sagt luggsliten restaurang som varken med stil klass eller särskilt bra mat bjuder på något man inte varit med om förut. Dessutom var tonfisken på min senaste pizza inte ens i närheten värt att mata pirkts katt Molina med.

Det mesta i livet känns ljust för tillfället, premier league drar igång, jobb har man, och jag är sånär som på frisk. Och då är det väl synd att klaga, får jag allt säga.

Ikväll ska nog Kallberg försöka smita förbi hos mig för ett smärre sällskap, efter två misslyckade försök, två dagar irad.
Får se vad vi tar oss för, men en kopp kaffe torde vara inblandad.

Här ska jag delge en hemskt rolig video som jag tycker mycket om, då den är lustig. Så att det förslår.: http://www.youtube.com/watch?v=_BE7aB4rUVs

Nu ska jag jobba lite, men välkommen tillbaka i bloggvärlden och för all del även den vanliga världen. Tack Tack.

Gick själv och pep men ville spela; jävla sommar, folk bortresta.
 Men en räddare i nöden fanns det.
Pepp på allting utom livet, värsta snällaste geniet.

För övrigt anser jag att livet är mer värt att leva när den engelska fotbollen drar igång!