Finns ingenting att vara rädd för här!
Allt är så förgängligt, allting kan brisera snart.
Sjöng Lars Winnerbäck vist, och det stämmer så bra att jag bara blir tvungen att ta orden i min mun ( i min skrift). För visst är det väl så? Allting är verkligen förgängligt, och det brukar ofta vara saker man tycker om som är förgängliga, vilket givetvis alla förstår. Och det är inte alltid så lätt att hantera situationer när allting nått sin absoluta kulmen innan briseringen är ett faktum.
Men på samma sätt som att allting är förgängligt, så finns det en motsats där allting blommar ut. Jag hittar såhär i skrivande stund ingen bra motsats till att allting ska brisera, och inser att jag har begränsat med tid, då jag har rast. Men det jag egentligen försöker få fram är en hyllning till min vän, som både tagit hand om mig och varit en god lyssnare och vän här i Härnösand. Hans Törnqvist är hans namn, och har dagen till ära utfört ett hjältedåd.
Hans har nämnligen blivit pappa, fader, farsa och så vidare, men skillnaden mot hur vanliga döda blir fadersgestalter. Nej Hans han förlöste sitt nyfödde barn i bilen! Förstår ni vilken hjälte? Med sina bara händer och med en höggravid fruga som förmodligen inte var på sitt allra gladlyntaste humör, så tog den i bruklig ordning lugne Hans tag i saken och gjorde det galant. Jag vill tillönska ett stort grattis och mina varmaste lyckönskningar till föräldrarna Hans och Hennie. Stora grattis!
Jag tror att jag måste erkänna att jag hade fel också. Jag avslog svininfluensan som något otroligt överdrivet och var nästan nära att planera en aktion för att slå ut alla vaccinationsstationer då jag inte ansåg att de alls var nödvändiga. Men när vi så kan konstera att svinen har kostat Sverige sammanlagt 20 liv så måste vi nog krypa till korset en aning och vara ganska glada för att vi trots allt fick vaccinera oss.
Nu blir det till att fortsätta arbeta, på återseende.
Sjöng Lars Winnerbäck vist, och det stämmer så bra att jag bara blir tvungen att ta orden i min mun ( i min skrift). För visst är det väl så? Allting är verkligen förgängligt, och det brukar ofta vara saker man tycker om som är förgängliga, vilket givetvis alla förstår. Och det är inte alltid så lätt att hantera situationer när allting nått sin absoluta kulmen innan briseringen är ett faktum.
Men på samma sätt som att allting är förgängligt, så finns det en motsats där allting blommar ut. Jag hittar såhär i skrivande stund ingen bra motsats till att allting ska brisera, och inser att jag har begränsat med tid, då jag har rast. Men det jag egentligen försöker få fram är en hyllning till min vän, som både tagit hand om mig och varit en god lyssnare och vän här i Härnösand. Hans Törnqvist är hans namn, och har dagen till ära utfört ett hjältedåd.
Hans har nämnligen blivit pappa, fader, farsa och så vidare, men skillnaden mot hur vanliga döda blir fadersgestalter. Nej Hans han förlöste sitt nyfödde barn i bilen! Förstår ni vilken hjälte? Med sina bara händer och med en höggravid fruga som förmodligen inte var på sitt allra gladlyntaste humör, så tog den i bruklig ordning lugne Hans tag i saken och gjorde det galant. Jag vill tillönska ett stort grattis och mina varmaste lyckönskningar till föräldrarna Hans och Hennie. Stora grattis!
Jag tror att jag måste erkänna att jag hade fel också. Jag avslog svininfluensan som något otroligt överdrivet och var nästan nära att planera en aktion för att slå ut alla vaccinationsstationer då jag inte ansåg att de alls var nödvändiga. Men när vi så kan konstera att svinen har kostat Sverige sammanlagt 20 liv så måste vi nog krypa till korset en aning och vara ganska glada för att vi trots allt fick vaccinera oss.
Nu blir det till att fortsätta arbeta, på återseende.
För henne är det svart och vitt
Det är helvete och himmel
Är marginalen eller mitt
Det är sömnen eller svindel
- Och jag famlar omkring utan koll.
För övrigt anser jag att snön är både rolig och tråkig.
Kommentarer
Trackback
