Tårka tårarna min vän...
Jag tror jag vet ungefär hur det känns...
Denna start av inlägget tillägnas min gode vän Alexander Hedberg, som för tillfället går igenom något både beklämmande och traumatiskt.
Inte nog med att han måste beblanda sig med torskuppfödare dagligen där i Oslo, han har också beslutat sig för att sluta snusa. Förutom att Hedberg själv förmodligen sitter och gråter, så gråter med all säkerhet också swedish match som tappar en av ettan portions allra största fantaster och sponsorer.
Men när man tar detta steg så har man all rätt att ångra sig, och det var precis vad Hedberg gjorde. Ingen skuld ska han ha i det, och det var med all säkerhet med fjäderlätta steg och ett leende värre än när Carl-Jan får korka upp en flaska champagne som han begav sig mot seven eleven för att inhandla sig en dosa. Den lyckan måste varit omåttlig, men vad han inte hade räknat med var att han på ett fult sätt blev attackerad och antastad av den gamle legenden Erik Wallner. Ett polisgrepp senare och antagligen några väl valda ord satte stopp för Hedbergs eskapad, skamsen över sin tanke och ledsen över att det lidande han bär på inte fick något slut sitter han nu och tittar ut över hamnen där torskrensarna ler. Dom kan le dom jävlarna, tänker han, men det kan inte ja innan en dosa ettan är i mina ägor.
Funderar på att skicka en dosa till stackaren, fortsättning följer.
Annars kan vi konstatera att min tes om Michael Mensah var mycket riktig och att vi var före aftonbladet med den publiceringen. Det krävdes dock inte allt för mycket luskande innan vi slog fast att Mensah var den skyldiga. Bakom lås och bom får karln nu sitta, Syrianska å sin sida får leta efter en ny jättetank i sitt anfall. Själv är jag på free transfer och öppen för förslag, och något lås och bom har jag inte för avsikt att hamna bakom, så om någon från syrianska läser detta, slå mig en pling.
Pratade för några minuter sedan med min mor, precis som jag hade hon haft en dag på jobbet som tagit på krafterna. Detta resulterade i att kvällen kommer att bestå av sushi och tv-tittande till stor del, och det får mig att känna mig riktigt välmående.
För dagen i övrigt är ingenting jag kommer att skriva överst på mitt cv om jag nu skulle behöva skriva ett av någon anledning. Och det får vi ju nästan ha anledning att tro att jag måste, då jag har svårt att tänka mig att jag inte kommer att ägna mig åt något annat under de 45 år jag har kvar inom arbetslivet.
Man kanske skulle börja föda upp torsk, ändå.
Se så moloken den gode Hedberg är i bakgrunden, anta vad han är nu?
Allt gör mindre ont sen
Inget är värre än första gången
Tror du på det där själv
Att hjärtat lär sig av erfarenheter?
Du läste om mig I tidningen
Då ville du vrida tillbaks tiden
Du fick kaffet och bekräftelsen
Försvann ige
För övrigt anser jag att fotbollsprofilerna får ge sig nu!
Denna start av inlägget tillägnas min gode vän Alexander Hedberg, som för tillfället går igenom något både beklämmande och traumatiskt.
Inte nog med att han måste beblanda sig med torskuppfödare dagligen där i Oslo, han har också beslutat sig för att sluta snusa. Förutom att Hedberg själv förmodligen sitter och gråter, så gråter med all säkerhet också swedish match som tappar en av ettan portions allra största fantaster och sponsorer.
Men när man tar detta steg så har man all rätt att ångra sig, och det var precis vad Hedberg gjorde. Ingen skuld ska han ha i det, och det var med all säkerhet med fjäderlätta steg och ett leende värre än när Carl-Jan får korka upp en flaska champagne som han begav sig mot seven eleven för att inhandla sig en dosa. Den lyckan måste varit omåttlig, men vad han inte hade räknat med var att han på ett fult sätt blev attackerad och antastad av den gamle legenden Erik Wallner. Ett polisgrepp senare och antagligen några väl valda ord satte stopp för Hedbergs eskapad, skamsen över sin tanke och ledsen över att det lidande han bär på inte fick något slut sitter han nu och tittar ut över hamnen där torskrensarna ler. Dom kan le dom jävlarna, tänker han, men det kan inte ja innan en dosa ettan är i mina ägor.
Funderar på att skicka en dosa till stackaren, fortsättning följer.
Annars kan vi konstatera att min tes om Michael Mensah var mycket riktig och att vi var före aftonbladet med den publiceringen. Det krävdes dock inte allt för mycket luskande innan vi slog fast att Mensah var den skyldiga. Bakom lås och bom får karln nu sitta, Syrianska å sin sida får leta efter en ny jättetank i sitt anfall. Själv är jag på free transfer och öppen för förslag, och något lås och bom har jag inte för avsikt att hamna bakom, så om någon från syrianska läser detta, slå mig en pling.
Pratade för några minuter sedan med min mor, precis som jag hade hon haft en dag på jobbet som tagit på krafterna. Detta resulterade i att kvällen kommer att bestå av sushi och tv-tittande till stor del, och det får mig att känna mig riktigt välmående.
För dagen i övrigt är ingenting jag kommer att skriva överst på mitt cv om jag nu skulle behöva skriva ett av någon anledning. Och det får vi ju nästan ha anledning att tro att jag måste, då jag har svårt att tänka mig att jag inte kommer att ägna mig åt något annat under de 45 år jag har kvar inom arbetslivet.
Man kanske skulle börja föda upp torsk, ändå.
Se så moloken den gode Hedberg är i bakgrunden, anta vad han är nu?
Allt gör mindre ont sen
Inget är värre än första gången
Tror du på det där själv
Att hjärtat lär sig av erfarenheter?
Du läste om mig I tidningen
Då ville du vrida tillbaks tiden
Du fick kaffet och bekräftelsen
Försvann ige
För övrigt anser jag att fotbollsprofilerna får ge sig nu!
Kommentarer
Trackback
