Waking up was kind of strange..

Gissa vad? Jo just det, jag gick i fällan idag igen. Har man ingen mat med sig till jobbet, då kan man råka ut för vad som helst. Prisma till exempel, och det är precis det jag blev utsatt för. Ett ytterligare besök på Prisma, restaurangen som får mig att vilja självdö redan innan man passerat entrédörren.
Vad man gör då ska jag berätta för er, eftersom man smakat en dörrmatta som skulle föreställa fläskfié, käkat kattmat som skulle föreställa tonfisk, och dessutom sett att dom serverar pangasiusfilé på skagerackbädd i nåt försök att framstå som moderna så gav jag mig på barnmenyn. Dock önskade jag få en något större tallrik än barnens. Vad får man då för 73 kronor undrar såklart ni? Jo man får ett knappt dussin otroligt knaperstekta Falafel-look-a-like bollar och felix potatismos i pulverform. Mer än så förväntar man sig i och för sig inte heller.

Annars kan vi konstatera att trötthetsfaktorn ligger på en absolut toppnivå. Sjätte arbetsdagen irad hade visserligen inte fått en asiat att vara trött, men dock en halvlallande norsk torskuppfödare. Och jag tror jag snarare sållar mig till norsken än asiaten i det fallet.
Vi kan också slå fast att Henrik Larsson av någon anledning ses som en tillräckligt bra fotbollstränare för att direkt kunna ta över ett superettan-lag.

När rasten är ett faktum och man har tid att sammanfatta helgen så inser jag hur lite jag egentligen har att skriva om. Jobb och gott umgänge vilket förvisso inte är att förakta, det vill säga umgänget, annars inte mycket alls.
Satte nytt rekord i att få så lite rätt som möjligt på tipset.

Nu ska jag göra någon nytta, vi hörs av.


Men du, du lutade dig mot mig när du var svag
Och jag hjälpte dig igenom dag
Jag var därför dig när du var ensam
Och jag var där för dig när du var ledsen



För övrigt anser jag att livet går sin gilla gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0