World spins madly on!
Och den gör ju det, även fast att man trodde att den stannade igår. Jag och min kollega Anders blev nämligen grundlurade och förnedrade under gårdagen. Det hela började med att jag bestämt mig för en ytterst lugn kväll i den där soffan man tycker så mycket om.
Men efter att vi 5 minuter innan hemgång blivit indoktrinerade att gå på afterwork, så svalde vi både bete, flöte metspö och allt annat som de inblandade fixarna lockade med och bestämde oss för att iallafall umgås lite med våra kollegor samt ta en och annan skumhatt.
Detta resulterade i att jag efter ett snabbt stopp på den där mackrestaurangen Subway, som för övrigt är extremt långsamma här i Härnösand, mötte upp den gode Anders utanför Svenssons. Vi satte oss ned och tittade omkring oss, inte en själ från comhem i sikte och en oroskänsla i kroppen. Vad har hänt? Är hagamannen släppt på fri fot och har berövat våra kollegor friheten att kunna ta en öl med oss? Nej nej, så var inte fallet alls, dessa själar hade istället fastnat i något slags fylleslag på ett helt annat ställe, och efter att vi suttit i 2 timmar för att vänta in dessa så bestämde vi oss för att helt enkelt vika hädan och gå hemåt.
Jobb är på agendan idag, samt imorn, samt måndag, samt tisdag, samt onsdag, samt torsdag, samt fredag. Hårt ska mannen för sin brödföda slita som bonddrängen i gislaved skulle uttryckt sig.
Vad kvällen kommer att innefatta vet vi inte, men det lär väl visa sig antar jag. Att det blir något mysigt och trevligt samt att det blir i bra sällskap kan vi nog dock slå fast ganska enkelt.
Igår blev Tommy Naurin klar för giffarna också, Fredrik Sundfors lägger nu alltså grythandskarna på hatthyllan och förhoppningsvis kommer inte Per-Joar Hansen tillbaka till Sundsvall och tvingar Sundfors att spela när han ligger på Lindgården. Men man ska aldrig så noga veta, man kan ju inte anklaga giffarna för att vara en felfri förening, så att säga.
Olle Ljungström är faktiskt ganska bortglömd, den här klassiska låten minns man än:
Men efter att vi 5 minuter innan hemgång blivit indoktrinerade att gå på afterwork, så svalde vi både bete, flöte metspö och allt annat som de inblandade fixarna lockade med och bestämde oss för att iallafall umgås lite med våra kollegor samt ta en och annan skumhatt.
Detta resulterade i att jag efter ett snabbt stopp på den där mackrestaurangen Subway, som för övrigt är extremt långsamma här i Härnösand, mötte upp den gode Anders utanför Svenssons. Vi satte oss ned och tittade omkring oss, inte en själ från comhem i sikte och en oroskänsla i kroppen. Vad har hänt? Är hagamannen släppt på fri fot och har berövat våra kollegor friheten att kunna ta en öl med oss? Nej nej, så var inte fallet alls, dessa själar hade istället fastnat i något slags fylleslag på ett helt annat ställe, och efter att vi suttit i 2 timmar för att vänta in dessa så bestämde vi oss för att helt enkelt vika hädan och gå hemåt.
Jobb är på agendan idag, samt imorn, samt måndag, samt tisdag, samt onsdag, samt torsdag, samt fredag. Hårt ska mannen för sin brödföda slita som bonddrängen i gislaved skulle uttryckt sig.
Vad kvällen kommer att innefatta vet vi inte, men det lär väl visa sig antar jag. Att det blir något mysigt och trevligt samt att det blir i bra sällskap kan vi nog dock slå fast ganska enkelt.
Igår blev Tommy Naurin klar för giffarna också, Fredrik Sundfors lägger nu alltså grythandskarna på hatthyllan och förhoppningsvis kommer inte Per-Joar Hansen tillbaka till Sundsvall och tvingar Sundfors att spela när han ligger på Lindgården. Men man ska aldrig så noga veta, man kan ju inte anklaga giffarna för att vara en felfri förening, så att säga.
Olle Ljungström är faktiskt ganska bortglömd, den här klassiska låten minns man än:
Hennes ögon, vi log
Och hon tog och hon tog
Hon var den norrländska präriens gudinna
Stryktipset idag hoppas jag ska rendera i att jag blir ekonomiskt oberoende. Skulle jag bli det skulle jag aldrig för mitt liv kunna tänka mig att sluta jobba. För det första för att jag trivs på jobbet, och för det andra för att det skulle döda en otroligt vital del av livet, vilket givetvis är det sociala nätverk man faktiskt omgärdas av dagligen och stimuleras av också för den delen ( Nu behöver inte alla ta åt sig, läser du det här Sören Huring så stimuleras jag inte av din närvaro).
Vi behöver ingenting, ah vi kan starta på noll
men jag har ett rum några kvarter härifrån
Ah, Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
För övrigt anser jag att lördagar är sköna trots jobb!
Kommentarer
Trackback
