Hur lyckliga kan vi bli?
Hej mitt herrskap, ni kan det här med att jag återigen skriver ett inlägg helt plötsligt, från ingenstans. Men jag är inte som pirkt, jag kan inte sitta klistrad vid blogg.se och slänga iväg 5 inlägg per dag. Jag tänker på intet vis förklara mig, utan skriver bara!
Ni som kan något om människor vet att de kan delas in i fack. Det finns människor som man bara passerar på stan och inte ens lägger notis om dom. Dessa människor vill inte bli sedda och syns ytterst sällan i dagsljus. (Ofta säregna specialintressen som de är riktigt duktiga på). Sen finns det de människor som egentligen är ganska stora förlorare men som ändå vill känna alla människor och tror sig bli igenkänd tillbaka. Och nog blir de det alltid, kanske inte alltid i positiv andemening dock. Sen finns det syndikat-folket, de riktigt djupt rotade vinnarna, som kanske inte alltid åstadkommit något, men som ändock är riktigt syndikat-aktiga, och det är en sådan människa jag ska umgås med idag. Erik Löfgren, en vinnare av yppersta märke, trasslar sig ur de allra värsta situationerna och är en förutom en gedigen vän en riktigt rolig kis.
Med denne Erik ska jag ha en heldag är det tänkt (om en från syndikat-folket kan tänkas umgås med någon från de lägre stående skitet en hel dag det vill säga) . Vi tänkte först gå ner på staden för att gå igenom helgens stryktips och enligt Erik är det någon jackpot på travet som också borde testas (jag kan dock säga att jackpot har jag i en annan form av ting redan) .
Sedan kanske något ätbart borde passera våra strupar, om nu Erik kan stå ut med något sämre än hummer, vilket inte alls är säkert.
Efter detta är avklarat blir det en tur till Timrå för att kika lite hockey, och sedan planeras det för en utgång.
För längesen skrev jag ett inlägg om hockeybussarna, det är en oförglömlig afton, jag och Erik var påväg med hockeybussarna som då var helt nya. Det hade hausats upp med citat som " Hockeybussarna, med egen gräddfil". När bussen således valde att vägra passera den långa kön, vaknade pöbeln till liv " Högerfil, Högerfil, GRÄDDFIL GRÄDDFIL" skrålades i hela bussen. Stor humor.
På tal om humor måste jag lämna efter mig ett citat som var förbannad roligt igår. Två goda vänner var här, och när det var ganska tyst i rummet, så utbrister min ena vän till en annan. " Alltså, bara en fråga. Hur fan gör du när du ska köra missionären?". Jag skrattade åt detta i minst 30 talet minuter.
För tillfället planeras det när jag ska ta mig ner på staden, torde vara snart. Medans jag funderar på detta lyssnar jag lite på Volbeat och längtar mig bort till ett helt annat ställe än det jag för närvarande befinner mig på.
Snabb lista för att uppdatera om vad som är bra kontra dåligt för tillfället.
Bra:
* Timrås halvform.
* Att helgerna är otroligt sköna för tillfället
* FM 10 ( det där är en halvsanning, för egentligen brinner man mer än jublar)
* Givetvis DU.
* Denna lördag (hoppas jag).
* Nästa helg, fantastiskt upplägg, med allt från julfest redan på torsdag, till lagfest med korpen och Lasse W konsert.
Dåligt:
* Mitt träningsfacit sista året.
* Min vana trogen att inte ta tag i saker utan lägga pergamentrullarna på hög.
* Att jag inte har någon fjäderpenna.
* Att Läsk smakar mycket sämre dagen efter att man groggat.
* Att det blir kallare och kallare ute.
Nu måste jag ta tag i den här lördagen. På återseende.
Ni som kan något om människor vet att de kan delas in i fack. Det finns människor som man bara passerar på stan och inte ens lägger notis om dom. Dessa människor vill inte bli sedda och syns ytterst sällan i dagsljus. (Ofta säregna specialintressen som de är riktigt duktiga på). Sen finns det de människor som egentligen är ganska stora förlorare men som ändå vill känna alla människor och tror sig bli igenkänd tillbaka. Och nog blir de det alltid, kanske inte alltid i positiv andemening dock. Sen finns det syndikat-folket, de riktigt djupt rotade vinnarna, som kanske inte alltid åstadkommit något, men som ändock är riktigt syndikat-aktiga, och det är en sådan människa jag ska umgås med idag. Erik Löfgren, en vinnare av yppersta märke, trasslar sig ur de allra värsta situationerna och är en förutom en gedigen vän en riktigt rolig kis.
Med denne Erik ska jag ha en heldag är det tänkt (om en från syndikat-folket kan tänkas umgås med någon från de lägre stående skitet en hel dag det vill säga) . Vi tänkte först gå ner på staden för att gå igenom helgens stryktips och enligt Erik är det någon jackpot på travet som också borde testas (jag kan dock säga att jackpot har jag i en annan form av ting redan) .
Sedan kanske något ätbart borde passera våra strupar, om nu Erik kan stå ut med något sämre än hummer, vilket inte alls är säkert.
Efter detta är avklarat blir det en tur till Timrå för att kika lite hockey, och sedan planeras det för en utgång.
För längesen skrev jag ett inlägg om hockeybussarna, det är en oförglömlig afton, jag och Erik var påväg med hockeybussarna som då var helt nya. Det hade hausats upp med citat som " Hockeybussarna, med egen gräddfil". När bussen således valde att vägra passera den långa kön, vaknade pöbeln till liv " Högerfil, Högerfil, GRÄDDFIL GRÄDDFIL" skrålades i hela bussen. Stor humor.
På tal om humor måste jag lämna efter mig ett citat som var förbannad roligt igår. Två goda vänner var här, och när det var ganska tyst i rummet, så utbrister min ena vän till en annan. " Alltså, bara en fråga. Hur fan gör du när du ska köra missionären?". Jag skrattade åt detta i minst 30 talet minuter.
För tillfället planeras det när jag ska ta mig ner på staden, torde vara snart. Medans jag funderar på detta lyssnar jag lite på Volbeat och längtar mig bort till ett helt annat ställe än det jag för närvarande befinner mig på.
Snabb lista för att uppdatera om vad som är bra kontra dåligt för tillfället.
Bra:
* Timrås halvform.
* Att helgerna är otroligt sköna för tillfället
* FM 10 ( det där är en halvsanning, för egentligen brinner man mer än jublar)
* Givetvis DU.
* Denna lördag (hoppas jag).
* Nästa helg, fantastiskt upplägg, med allt från julfest redan på torsdag, till lagfest med korpen och Lasse W konsert.
Dåligt:
* Mitt träningsfacit sista året.
* Min vana trogen att inte ta tag i saker utan lägga pergamentrullarna på hög.
* Att jag inte har någon fjäderpenna.
* Att Läsk smakar mycket sämre dagen efter att man groggat.
* Att det blir kallare och kallare ute.
Nu måste jag ta tag i den här lördagen. På återseende.
tro att du har tröttnat på mig
ring mig sen och ångra dig igen
så får du mig ändå
för vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
För övrigt anser jag att denna lördag är precis vad jag behöver!
Kommentarer
Trackback
