I, I did!
Goder afton mitt herrskap.
Nu var det ett tag sen mina fingrar dansade tango över tangenterna som senare skulle betyda att ett inlägg författats.
Jag får såna här perioder ibland där jag inte alls är särskilt sugen på att skriva, eller egentligen inte orkar skriva, vilket irriterar mig en aning.
Jag ska försöka uppdatera i korthet vad som hänt sista dagarna. Körkortet är äntligen färdigt, och det krävdes bara ett teoriprov och en uppkörning vilket känns fantastiskt skönt då jag är ganska trött på att lägga ner tid på det. Men nu är det gjort, om än sent omsider.
En annan sak som hänt är en utgång i lördags, och att läska till ändå in på småtimmarna har man gjort förr, och man vet ungefär vad man får. Det var mycket trevligt att återträffa Hedberg men även att återträffa alla andra härliga gestalter som infann sig. Men det man inte verkar ha lärt sig, vilket för övrigt också är något som irriterar mig, är att man aldrig verkar inse att man blir bakis dagen efter. Man kan också bli jättebakis och det kommer alltid som en chock. " Hur blev det såhär?" " Jag ska aldrig mer dricka" " Fyfan vad orättvist livet är" " Gud om du finns hjälp till" är kommentarer som ofta florerar men som aldrig riktigt verkar hjälpa. Hela gårdagen var därför ett mindre helvete, och det som alltid gör det värre är insikten av att man själv rår för skiten. Därför kan man inte anklaga någon mer än sig själv, om möjligt kan man anklaga någon som tvingat i en sista shoten, eller sista groggen.
Nu börjar det iallafall så sakteliga släppa och ikväll fortsätter vägen tillbaka mot storformen inom medelpadsfotbollen. Löpträning står på schemat, vad är det för något? Ska dit och undersöka om det är någonting roligt eller om det är något man bör hoppa över framgent.
Nu ska jag arbeta då rasten lackar mot sitt slut, på återseende gott folk!
Det du räds drar du till dig
Och det du jagar glider undan
Det du vill äga kommer en dag att äga dig
Och du kan kämpa ett helt liv
Utan att vinna en enda seger
Du vet dom blodigaste krigen är alltid inbördeskrigen
För övrigt anser jag att helgen trots allt var trevlig!
Nu var det ett tag sen mina fingrar dansade tango över tangenterna som senare skulle betyda att ett inlägg författats.
Jag får såna här perioder ibland där jag inte alls är särskilt sugen på att skriva, eller egentligen inte orkar skriva, vilket irriterar mig en aning.
Jag ska försöka uppdatera i korthet vad som hänt sista dagarna. Körkortet är äntligen färdigt, och det krävdes bara ett teoriprov och en uppkörning vilket känns fantastiskt skönt då jag är ganska trött på att lägga ner tid på det. Men nu är det gjort, om än sent omsider.
En annan sak som hänt är en utgång i lördags, och att läska till ändå in på småtimmarna har man gjort förr, och man vet ungefär vad man får. Det var mycket trevligt att återträffa Hedberg men även att återträffa alla andra härliga gestalter som infann sig. Men det man inte verkar ha lärt sig, vilket för övrigt också är något som irriterar mig, är att man aldrig verkar inse att man blir bakis dagen efter. Man kan också bli jättebakis och det kommer alltid som en chock. " Hur blev det såhär?" " Jag ska aldrig mer dricka" " Fyfan vad orättvist livet är" " Gud om du finns hjälp till" är kommentarer som ofta florerar men som aldrig riktigt verkar hjälpa. Hela gårdagen var därför ett mindre helvete, och det som alltid gör det värre är insikten av att man själv rår för skiten. Därför kan man inte anklaga någon mer än sig själv, om möjligt kan man anklaga någon som tvingat i en sista shoten, eller sista groggen.
Nu börjar det iallafall så sakteliga släppa och ikväll fortsätter vägen tillbaka mot storformen inom medelpadsfotbollen. Löpträning står på schemat, vad är det för något? Ska dit och undersöka om det är någonting roligt eller om det är något man bör hoppa över framgent.
Nu ska jag arbeta då rasten lackar mot sitt slut, på återseende gott folk!
Det du räds drar du till dig
Och det du jagar glider undan
Det du vill äga kommer en dag att äga dig
Och du kan kämpa ett helt liv
Utan att vinna en enda seger
Du vet dom blodigaste krigen är alltid inbördeskrigen
För övrigt anser jag att helgen trots allt var trevlig!
Kommentarer
Trackback
