martinssonjohan

Festen är över för alla skogslag i femman. Söders BK tog nämligen tre friska pinnar igår och snacket som florerat i skogar såsom Holm och Fränsta har plötsligt fått en abrubt vändning. Vilka ska vi nu klanka ner på? Vad ska vi nu snacka om över ett fränsta-mål på lokalgrillen? Antar att det får bli det vanliga frikyrkliga tugget ett tag tills nästa säsong är igång.

Vi vann alltså igår, i min frånvaro ska tilläggas, kanske ska ta det som ett tecken. Eller så kan vi bara slå fast att vi gjorde det bra och att vi fått upp lite glädje i lägret.

I övrigt tycker jag att livet går sin gilla gång, jobbar på i sedvanlig ordning och spelar fotboll när jag är trasselfri i kroppen.
Arbetsplatsen kommer från och med imorgon inte att vara sig riktigt lik, min vän och kollega Andreas Fopperingen Forsberg ska knyta ihop navelsträngen igen och bege sig hem till Nick Borgens gamla hemtrakter Östersund. Nu ska han förvisso inte bo med familjen utan med sin käresta men ändock.
Jag har för avsikt att våldgästa dessa under Storsjöyrans allra digraste timmar, det kan bli ett mycket episkt ögonblick har jag fått för mig.

Jag har inte så mycket att skriva kom jag också på, av någon anledning, men men man får nöja sig med det lilla som jag brukar säga, på återseende.


Du tar ju bara små små steg
Det händer ingenting, det där
Du måste våga chansa mer
Våga se vart det bär



För övrigt anser jag att semester ska bli väldigt skönt!

Hej vänner och ovänner och andra halvlallare.
Hur mår vi?
Hur jag mår? Jodå, man får väl vara glad att man lever efter gårdagen.

Detta uttalande grundar sig i att denna stad gång på gång visar vilken vevar-anda som råder här, och då pratar jag inte enkom om att veva hattar och andra rusdrycker utan också när det gäller att bokstavligt veva in ansiktet på folk. Är det roligt det? Det kan det väl ändå inte vara tycker jag, men ett antal nuggets verkar anse att det är något av det roligaste som finns. Robert Gustavsson säger i en fantastisk show " Att skratta och att ha roligt är det bästa jag vet" gemene Härnösandsbo säger : " Att veva och att veva är det bästa jag vet " . Kul för dom, tråkigt för oss andra.

Jag och Nikos valde att belägra soffan hemma hos Pär och Daniel, och ni kan vara lugna, det finns två soffor så vi tog varsinn, så att jag dödar alla eventuella kommenterar om det där redan nu, inte för att jag brukar översvämmas av kommentarer vanligtvis heller förvisso.

Men innan vi gick och la oss så provade vi på vad begreppet " en hela marinella " innebar, vad som händer om man dricker någonting som har 21% direkt i virket och lite andra aktiviteter som innebär att man försätts i trans. Sen begav vi oss ner till svenssons där vår nyfunna vän " Malungs-killen" sin vana trogen satt och var helt lyrisk över att se våra anleten igen. Väl på svenssons höll Nikos på att bli kraftigt blåst av en skojare till blackjack-dealer som ansåg att han under handens gång satsat mer pengar, vilket inte för fem öre stämde, däremot så stod det något annat pundhuve där som bad oss hålla käften. Att han hade en käft att säga detta med förvånade mig en aning då han såg väldigt vanskapt ut, men det sa jag inte, ty detta kan betyda att Härnösandsbons " vevnings-tentakler" tas i anspråk och blir till någonting otrevligt.
Efter ett par chili-cheese på big boy så somnade vi sedan vackert i våra soffor och vaknade utvilade som två grävlingar som legat och smågnagt på någons ben en hel natt.

Idag är det Sveriges nationaldag, jippppieee säger Jackie Arklöv och en hel drös andra nazister. Jag kunde inte bry mig mindre, säger den genomsnittlige svensson. För hur mycket vi i Sverige vill vara som våra grannar i väst så kommer så aldrig att bli fallet, och att vi ska försöka fira nationaldagen innebär bara att det blir trassel, om ni frågar mig. Själv så har jag bjudit min Svensk/grekiske vän Nikos på middag idag, ty så ska en nationaldag firas.

Jag pratade med någon om tur häromdagen, tur och otur. Det är ganska vanliga begrepp, några smarta personer har ju dock lagt om det där litegrann.
Genom att välja att tro på gud så försvinner begreppen tur och otur och ersätts med ett enda begrepp" det är guds vilja" . Sånt kan ju få vilken man som helst att bli en trippel-ragnar, tänk er själva. " VILKEN SJUK TUR DU HAR SOM VINNER 10 MILJONER PÅ LOTTO, FYFAN" svaret från den frikyrklige blir såldedes " Det är guds vilja" är man på dåligt humör så blir motsvaret en lakritsbåt i ansiktet på den frikyrklige och att se gud i ögonen efter det kan man nog glömma.
Nu ifrågasätter jag inte rätten för var man att tro, det får alla göra på precis vad som helst, jag tror dock inte på gud, men det får ju ändå stå för mig.

Vi hörs av mitt herrskap!


Kom tillbaks, jag ångrar allt jag gjorde.
Allt jag sa, det är inte dig det är fel på.
Det är jag, det fattar väl jag.
Kom tillbaks, jag lovar och jag svär på mammas grav, jag kan vara allt det där du ville ha.
Det fixar väl jag.
Jag vet jag är en idiot, och hela stan vet vad jag gjort och jag förtjänar hur jag mår,kom häll mer salt i mina sår i mina sår.


För övrigt så anser jag att nationaldagen måste läggas ned!

Hej mitt herrskap.

Idag råkade jag ut för något mycket märkligt!
Jag gick till systemet för att inhandla ett par ynka skumhattar inför kvällens samkväm där min borttappade vän kommer att synas igen. När jag kom dit så möter jag en gubbe utanför, han ropar " gubben gubben vänta lite" jag stannar till och undrar , vad händer?
En man på dryga 650 Kg möter upp mig och kastar lite pengar i handen på mig och säger, kan du köpa en hela marinella åt mig, jag fyller år idag. Jag kollar på gubben och tänker igen, vad fan händer?
Innan jag ens förstått vad som hänt så är jag inne på systemet, väl här stöter jag på patrull i form av kassörskan, hon säger : " Han ska inte ha något mer".
Nehe, och varför då? Vad spelar det för roll, killen visade tydliga tendenser på att han valt vägen att supa ihjäl sig, då är det väl lika bra om det är staten som hjälper gubben att trilla av pinn. Eller är jag dum nu?
Jag tyckte synd om killen, jag fick mina öl, han fick ingen marinella däremot så fick han lots hem av länsman.
Bra för mig, synd för honom och dessutom mycket tragiskt.

I övrigt har årets citat myntats här på kontoret, en kollega valde att yppa uttrycket : " Jag är lite arg, jag har tappat bort mina solglasögon där jag inte ens kan hitta dom". Det förefaller ju ganska logiskt att hon inte kan hitta dom när hon tappat bort dom, kan jag tycka iallafall.

Nu ska jag jobba, sköt om er gott folk, och frågar någon om en hela marinella så ge honom en!

står inte ut, står inte ut
ett år försvinner utan ljus
även om ett sekel går så ska jag alltid vänta på vår tur
från och med då

Från och med du, du,du,du

För övrigt anser jag att denna sommar torde bli den bästa någonsin!

Hej allesammans!

Nu har en helg av absolut bästa märke passerat, jag tror att jag täckt hela spannet denna helg. Allting började i fredags när jag efter jobbet valde att stanna kvar i Härnösand för att spendera kvällen med mina vänner Daniel och Pär. Det var väl egentligen tänkt som ett lugnare samkväm, men lugnare samkväm är inte att vara riktigt sanningsenlig, större utgång med vilda inslag är nog närmare sanningen. Pär valde att åka till sin fader för att sova där, då han skulle jobba, och jag och Daniel drog ut för att göra staden, efter att allting var stängt tog vi vägen förbi en pizzeria, under färden därifrån så försvann Daniel mystiskt och jag stod plöstligt utan bostad för natten. Tur då att jag hade fullgubben och Jensa Berra med mig på färden, dessa upptäckte nämligen att fönstret stod öppet och med deras hjälp så tog jag mig upp till lägengheten, gick ner och släppte in Jensa Berra och spelade tv-spel till den arla morgontimmen. Därefter somnade vi några timmar och åkte till Sundsvall för att se giffarna spela hem tre poäng. Roligt att grabbarna blev giffare under dagen och det var riktigt viktigt med tre poäng.

Utgången i Sundsvall blev riktigt rolig och blöt, minst sagt.

Söndagen spenderades med att äta middag på staden och sedan spela tv-spel och kika film hela dagen, mycket mer ork än så fanns inte.

För att gå tillbaka några dagar så spelade jag matchen i Onsdags, jag får spela under utredningens gång. Matchen är det inte mycket att säga om men jag fick hänga en boll och det fick bli det enda jag tog med mig från matchen faktiskt. Jag hann även i fredags med att skicka in min egen version av händelsen mot Kuben, jag tänkte för en stund kopiera in det här för att visa er men kände sedan att lämnar det därhän.

Veckan innefattar helgjobb och kvällsjobb vilket jag på ett sätt tycker är skönt och jag är också ledig på Torsdag när vi möter Sidsjö/Böle i en match jag verkligen vill spela, det återstår att se vad funbundet gillar min version av ärendet.


En lite uppdatering sådär, lovar att återkomma i veckan.

Ha det bra gott folk!

Just det, lyssna på denna låt : Treehouse! den är fantastisk!


I have built a treehouse
I have built a treehouse
Nobody can see us
it's a you and me house



För övrigt anser jag att livet är fint!

Hejsan allesammans!

Jag vet att jag tjatar, men jag har ännu inte riktigt släppt frustrationen över att vara avstängd från fotbollen. Det känns riktigt surt, och jag skulle snararst vilja veta hur länge dom tänkt hålla mig fast som en vanlig fånge i kumlabunkern. Börjar mer och mer känna mig som en bandit ju längre tiden går, och ändå har jag inte gjort något mot någon, det här med att få dåligt samvete verkar vara ytterligare ett straff som är inkluderat i själva avstängningen. Men nog om det.

Helgen då, jodå, riktigt skön helg har det varit får jag säga. Efter att min kollega och vän Nikos släppt av mig hemma i Sundsvallen så satte jag mig i familjens bil och lät Anna Ternheim sjunga loss med hennes ljuva stämma. Jag rattade bilen mot lörudden där vår stuga är belägen. Väl där stod bordet dukat och ett glas vin framför tvn var ungefär allt jag orkade med innan jag med hjälp av Leif GW Perssons bok Lindafallet föll i koma. Min fiskekamrat och vän Jakob hade jag tvingat upp till senast klockan tolv, detta för att karln sover värre än jag själv. Mycket riktigt halv tolv hade dom fått liv i kraken, däremot undertecknad låg däckad i bruklig ordning. Strax före ett tog jag mig upp, jag fick då raskt kasta i mig lite mat innan jag cyklade de dryga sex kilometrarna till dennes boning. (Jag hoppas att ni noterade cyklade, det dyker snart upp igen). Väl där fick man sig en tårtbit innan hockeymatchen Sverige-Tjeckien tog sig i anspråk. Några öl och ett debacle senare så kunde vi förkunna att Sverige förlorat och att allt var ett stort elände, därför tog vi båten ut för att försöka prova fiskelyckan. Två försvunna drag och en illasinnad gäddusling som synat vår bluff och endast simmat efter draget hela vägen till båten senare så var även fisketuren förstörd. Det hjälpte inte direkt att Jackes syster född 94 tog sin pojkvän med sig och fångade en gädda på egen hand någon timme senare.
Nej det fick bli whiskey och sorgearbete, och framåt midnatt så tog jag återigen cykeln och tog mig hela vägen hem, strongt tycker jag, no big deal tycker ni.

Söndagen spenderades med att först se en halvlek på vårt lag som bärgade en poäng mot Kovland, och sedan umgänge med nämnd Jakob där vi spelade tv-spel och käkade massa onyttiga saker.

Nu jobb, hela veckan lång, kanske match på onsdag och jag är godkänd för spel...

Allt handlar om timing men vi hade tur
Att rätt tid och rätt plats för båda var just nu

Du har levt
Du har levt livet
Du har levt livet och låter mig leva det

För övrigt saknar jag min vän Gustaf Lindberg i överflöd!

Hej hej!
Hur mår vi?

Själv är jag ganska glad idag, detta beror på att jag kommit på att jag bör vara glad för att jag gått i en svensk skola. Detta har jag kommit på efter att jag läst en innehållsbeskrivning på handdesinfektionsmedel. Ta byggnation som exempel: rakennustoiminta, rakentaminen. Skulle ni själv ha det lätt i skolan om man tvingades skriva sådär långa ord? Tänk er en vanlig text, hur många sidor skulle man inte behöva skriva? Å andra sidan, om läraren krävde ett A4 text så skulle man ju kunna skriva det den sista dagen innan inlämning eftersom en mening skulle täcka ett A4. Jag förstår att ni tror att jag är helt sinnesrubbat som ens skriver det här, och jag kan bekräfta att jag är det, frågar ni några närstående så kan säkert de bekräfta också.

I övrigt så har jag ännu inte fått någon dom av vårt kära fotbollsförbund angående min avstängning, fast det tar väl ett tag att skriva då jag hört att deras konservativa åsikter också finns i deras arbetsutrustning. Pergamentrullar och fjäderpenna används när de ska skriva rappporter, så det tar väl ett tag att blötlägga pennan i ädlaste bläck.

I helgen blir det en tripp till stugan där jag tänkte bedriva lite fiske och annat roligt med en kär vän vid namn Jakob, det ska bli hemskt skönt att komma ut en sväng.

Tänkte jobba nu jag, vi hörs av.



Ta tag i ditt liv Johan.
Jag ska.
Eller fuck it, fan titta på kungen, han kan knappt skriva sitt namn, så det är lugnt man!



För övrigt anser jag att allt är bra när det är bra.

Hej mina damer och herrar, detta är en bikt.

Eller egentligen inte, jag tänker inte försvara att medelpads fotbollsförbund tror att det är barn mellan 5-11 år som spelar fotboll i de lokala fotbollsserierna. Det är helt uppåt väggarna fel att skicka på en spelare ett rött kort för att denne yppat ett könsord mitt i all bedrövelse. För att fördjupa detta, säger du något sådant till en domare eller spelare så kan jag alla gånger förstå att denne får ett rött kort, där är vi rörande överrens. Men att jag, när jag gör illa mig skriker ett könsord som just då uppenbarligen låg nära till hands ska få ett rött kort och bli avstängd, och enligt sägen vara aktuell för att få mer än en match är så fel som det bara kan bli.
Jag hörde att en kille som spelar i ett annat lokalt lag fick 5 matchers avstängning för att han skrek ett könsord när han missade en passning förra veckan, och om det stämmer då borde alla som sitter i fotbollsförbundet fundera grundligt över vad dom tror att dom sysslar med. Är det full sponsring från någon frikyrka som ligger till grund för detta eller?
Smaka på det, 5 matchers avstängning för att yppa ett könsord vid ett läge då man är förbannad på sig själv, och en glidtackling som kan skada får man en match för om det inte är något som sticker ut. Är det bra för fotbollen? Nej det är inte bra någonstans, det är pinsamt, och måste dessutom vara pinsamt för domarna att dela ut det röda, som att det vore någon i en förskoleklass som sagt det och ska förpassas ut ur klassrummet.
Jag hävdar inte att jag agerat korrekt, och jag hävdar inte att domaren gjort något fel, för det är direktiv utöver hans huvud som gör att detta beslut fattats. Men jag hävdar att regeln är helt fel, på alla punkter.
En ärrad gammal gubbe tyckte att jag skulle skrika " Slida" nästa gång, så ett gott skratt kunde jag nästa kosta på mig iallafall.

Matchen i sig då? Jodå, ett stort fall framåt, jag tycker att vi med 11 man på planen spelar jämt med ett förstärkt kuben. Ett mål lyckades jag göra innan jag förstörde för laget, och det kändes bra i kropp och huvud. Jag tror att vi kommer att börja plocka poäng framöver om vi spelar som igår.

Vi hörs på, när jag blir spelklar 2017, för det är ju grovt det jag gjort, hmmmmfff.....

Åh Åh Åh Åh
Värsta störd, ha
Killen är helt skev
Det är mig dom kallar ''Smutser''

För övrigt anser jag att fotbollsförbundet borde bjuda in alla könsordsyppare till livets ords gudstjänster så att man lär sig hur livet ska vara.

God afton!

Ikväll smäller det, seriepremiär. Fantastiskt känns det, dock är jag lite osäker på min nuvarande fysiska status, det kändes helt okej igår på den första träningen på två veckor. Dock vet jag att baksmällan kan komma dagen efter, men vi får hoppas att det går vägen i vilket fall.
Bunkerns härskare Christoffer Håkansson står på andra sidan planen och lär väl spänna ögonen i mig och göra allt för att försura min premiär. Avsikten jag har är dock att se till att spräcka lagets målnolla såhär långt i serien och att försöka bärga första poängen för året.
Något jag dock kan tycka är lite tråkigt är att vi möter ett B-lag till ett lag i en högre serie. Det har jag alltid tyckt och detta är på intet vis någon gardering inför ett eventuellt nederlag, utan snarare något jag alltid tyckt varit tråkigt. Detta på grund av att det känns lite som en träningsmatch varje gång man möter ett lag som man vet har ett lag i högre divisioner, men man får väl göra det bästa av situationen i vilket fall.

Hur jag kommer att se ut under matchen är ju också något jag reflekterat över, jag har ju som tidigare nämnt försökt att ansluta till mustaschkampens alla anhängare. Detta gör att jag om några dagar kan se lite fånig ut, men detta är ett val jag gjort. Jag väljer för den goda sakens skull att se ut som ett fån några dagar, när jag under gårdagen tänkte raka mig så valde jag att lämna mustaschen ( läs moppemusche, några fjun, något odefinierbart) kvar.
För övrigt så är det sjukt tråkigt att raka sig, jag vet inte om jag på rak arm kan nämna fem saker som är tråkigare.

Arbetsdagen ska fortlöpa på ett magnifikt sett, sen brassar jag hemöver med en vild fart för att ansluta mig till samlingen. Väl mött på Kuben gräs klockan 18:00.

Åh kom igen Söder,
(vi måste vinna)vad skulle vi annars göra?
Kom igen Söder,
kom igen Sö-ööder....


För övrigt hoppas jag att det regnar under matchen. 

Lunchtime och en rad känns aktuell att författa.

Jag har nämligen återigen gäckats till vansinne av den lokala blaskan "Allehanda". Nu är ju blaska en väldigt överdrift, att skriva blaska är att försköna bilden av tidningen, men det får väl vara så då.
En av dagens rubriken löd :" Ett bra lås gör det svårare för tjuven". Nåt i den stilen, man kan väl lika gärna skriva " Om du försöker att undvika att klä av dig naken och hoppa in i en brinnande eld, så har du större chans att inte få brännskador". Vidare hade tidningen som huvudrubik " Ny bäbis kostar pengar". Det var ju också världsnyheter för de flesta antar jag.
Jag har några teser som jag funderar på, antingen så är det samhall som skriver tidningen som någon typ av projekt för att sysselsätta. Eller så är det så att folk här anses som en 200-300 gånger dummare än gemene svensk. Men det tesen dödar jag ganska snabbt eftersom det förefaller som särdeles osannolikt, även om vissa visade prov på att den kan stämma förra helgen när de bedrev stor handgemängs-tävling på torget. Eller så är det bara genomdumma journalister som överhuvudtaget aldrig skrivit någonting tidigare förutom någon halvtafflig utvärdering om Signalkräftans dagliga rutiner på lekis.

I övrigt är jag aningen ledsen, detta beror på att jag skulle vilja delta i den massiva kampen mot prostatacancer som bedrivs. Detta fenonomen kallas Mustaschkampen och förutsätter att man har ansiktsbehåring nog för att odla någonting som liknar en Mustasch. Vissa av mina kollegor har lyckats alldeles utmärkt med detta och passar dessutom i det. Jag tror inte alls att jag skulle passa i det, men jag skulle likförbannat vilja visa mitt stöd. Men det verkar vara helt omöjligt, jag har ansiktsbehåring som en delfin, och det är inte särskilt mycket. Jag börjar misstänka att kampen är någon typ av prov för att bevisa vilka som är män nog, och är det så, då ligger jag jävligt dåligt till. Vad gör man då? Jo förmodligen någon typ av ingrepp, så är det någon som har nummret till den fantastiskt kunniga och affärsetiska läkaren Carl Troilius?

Nu ska jag arbeta igen, kör hårt mitt herrskap.

se dig om
det är här du bor
där hänger jackan
där står dina skor
vilka öden förde skorna hit
nu är liten stor
nu är himlen vit

För övrigt anser jag att Joel Alme är en fantastisk sångare!

Hej alla syltmunkar!

Hur har helgen fortlöpt? Några skandaler man kan få gotta sig i? Några som anslutit sig till IOGT? Hit me!

Själv har jag haft en mycket trevlig helg som innehöll det mesta. I fredags så hade jag en riktigt bra dag på jobbet och kunde med gott samvete stämpla ut tre timmar tidigare för att bege mig till sommarstugan. Där fanns min syster och moder redan på plats och de var chockade ansikten jag mötte när jag kom så pass tidigt. Efter en längre tids övertalning fick jag med min syster för en rundtur på hamnen, efter en mycket beskedligare övertalning så slog vi oss ned vid restaurangen och drack en öl omgiven av stiliga restaurangarbetare. Det kan nog bli ett par sittningar till denna sommar känner jag på mig.

Kvällen fortlöpte med att nästa syster och fadern, som dessutom hade fått med sig farmodern dök upp vid halvsex tiden. Det åts grillad mat som sig bör på sommaren och skålades och pratades.
Därefter mattades sällskap ut, karlsloken drog iväg på rövartur till en närbelägen granne, modern gick i däck efter allt slit med mat och liknande. Farmodern åkte hem till hemvisten och barnen sattes i arbete i form av disk och musik på högsta volym. Vackert så.

På lördagen hann jag inte mer än stiga innanför dörrkarmen innan jag styrde mina steg till Calan som var i full färd med att vinna kock-sm i potatissalladslagning. Han skulle nämligen bjuda på middag för att fira det faktumet att han tagit examen. Detta gjordes med bravur, nere i bunkern tog alla gäster plats runt bordet, vi drack goda drycker, åt god mat, tävlade i basketstraffar och njöt av att kunna sitta ute. Hela tiden från fyratiden till midnatt så satt vi ute, och ingen frös. Helt fantastiskt.
En vända på staden hanns med, och en hel gamla bekantingar stöttes på, mycket trevligt var även det.

Nu sitter jag iklädd en halvtrasslig handduk och känner mig matt efter en bubbelbadsbehandling. Vi har ju inte likt min vän Erik Löfgren såna där syndikatlösningar med hemmaplacerad Spa-Anläggning med egen massör, hypnotisör kiropraktor och liknande. Men jag är nöjd med det lilla.

Ha en trevlig söndag gott folk!



Andra behöver sova en natt
För oss räcker det lätt med en kvart
Andra behöver fylla på jämt
Vi kör på som om inget har hänt
Det är ett handikapp att livet, ivern lusten brinner för starkt



För övrigt är jag otroligt glad att giffarna vann igår!

God afton!

Imorse när jag åkte till min kära arbetsplats med min nuvarande co-pilot Nikos så fick jag en känning som sa att det här kommer att bli en bra dag!
Jag vet egentligen inte varför, men jag gissar att den där Per-Erik på Svt eller PerErik som dom skriver som beställt solväder spelar en hel del in.
Dessutom så blir jag av någon anledning fantastiskt glad över att giffarna spelar ikväll, men kanske blir det som vanligt ett inlägg fyllt av okvädningsord imorgon. Jag firar iallafall för fulla muggar med låten I'm like a bird, vilken bortglömd kulturskatt man sprang på där, gladlynt låt är det alla gånger.

Jag har känt mig hängig några dagar och gör det fortfarande, men detta till trots tänkte jag åka ner och heja på mina lagkamrater ikväll på träningen, för att visa att jag lever och kanske för att kasta lite rörbomber pga torsken senast.

Jag har inte så mycket att skriva egentligen, men kände ändå för att göra det.
Vi kan konstatera följande iallafall:

* Mona Sahlin torde omgående försvinna ur allting där hon kan synas och höras.
* Giffarna kommer antingen skapa mig en stor lycka ikväll, eller bjuda på en kokning av obegränsade mått.
* Att Starke Arvid fortfarande är det fulaste namnet på en fotbollsarena som någonsin funnits.
* Att jag är ledig två dagar irad och mår fantastiskt bra av det faktumet.
* Att tjejer inte kan serva i Tennis.
* Att det känns fint att vara vid liv en dag till.

Strike out boys for the hills
I can find that hole in the wall
And I know that they never will

My daddy was a bankrobber
But he never hurt nobody
He just loved to live that way....

För övrigt anser jag att jobbet för närvarande är väldigt stimulerande.

Band har det bundits också, både vänskapliga och äktenskapsmässiga. Jag har nämligen varit på något så trevligt som förlovningsmiddag med samkväm. God mat, god dryck, heta debatter och trevligt sällskap gjorde att kvällen blev lyckad.
Tilläggas bör att jag kände mig aningen malplacerad bland societeten, detta på grund av att jag egentligen inte hade någon vidare koppling till de två släkter som skulle braka samman för första gången för att se vem av de två som dragit högsta vinsten beträffande svärdotter och svärson. Nu tror jag att vi kan slå fast att det går jämt upp, det är ett par av yttersta märke och lyckan torde vara gjord för såväl Andreas som Carros familj kan jag tycka.

Det var också trevligt att träffa den hitresta talangfabriks-familjen från Nick Borgens hemtrakter Östersund. Det vill säga Andreas Foppa Fopperingen Forsbergs familj, den enligt egen utsago oslagbara FIFA-Chefen till broder, såväl som modern och fadern, och den sedan tidigare redan träffade systern.
Det var en ynnest att stöta på dem, och de kan nog vänta sig ett besök under storsjöyran om allt går i lås.

Det kunde faktiskt varit så hemskt att några hade satts ur funktion för att medverka, jag fick nämligen ratta Fopperingens bil som med milda utrycksgrader kan förklaras som lite svårstyrd. Nu gick det vägen, men en pers var det, skriv upp det.


Jag begav mig en snabbis ner på krogen amadeus också, och i vanlig ordning rådde det fullt kaos där. Slagsmålen avlöste varandra, dansgolvet var överbefolkat också den där vanliga svårigheten...
Jag pratar om kösystem, hur fan kan man vara så korkad att man inte ens kan stå i en kö?
Hur man kan vara så korkad att man efter att jag och flertalet andra påpekat detta för nissen att man svarar: " Kom ut då så kan vi slåss?".
Hade jag velat slagits så hade jag inte påpekat något om att han inte kunde stå i kö, utan istället riktat in mig på att gå till attack genom hans väldigt ofördelaktiga yttre. Men det förstår han väl inte heller, gissar jag.
Men nu slåss jag ju inte, tack och lov, kanske beror det på min gamle hockey tränare Magnus Billmans kommentar efter ett slagsmål i rinken en gång som löd : " Martinsson varför slåss du när du är så sjukt dålig på att slåss?
Nu ska jag arbeta, ty arbeit macht frei.

Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp

Det blir aldrig bättre
Vi kommer aldrig närmre
Vi är aldrig starkare
Än vår svagaste punkt
Kedjan är svag
Då länkarna felar



För övrigt anser jag att vädret gör riktigt bra ifrån sig!

Varenda gång jag går till Norrporten Arena för att kolla på det lag jag föjt nitiskt under mina cirka 16 år som Sundsvallsbo så är jag övertygad om att de sa vinna. Iallafall iår då lagen vi hitills mött varit Brage, Jönköping och Degerfors. Igår var jag helt övertygad om att vi efter senaste bortasegern mot Väsby skulle defilera ut Degerfors, nykomlingen från division 1. Men efter att ha sett gårdagens debacle, gårdagens usla spel så är jag lika övertygad om att jag borde tänka om.
Dessutom är jag efter matchen lika övertygad om att det finns spelare som inte bryr sig nämnvärt, för då går man inte till Villa Medusa Özkans substitut till krog Memento Palace och dansar stripstång. Ni hörde rätt, efter att ha spelat 2-2 mot ett lag de verkligen ska vara tre poäng mot går alltså spelare och dansar stripstång? På en onsdag? Vad sänder de för signaler? Att alla fans och sponsorerer kan vänta sig att spelarna är nöjda med en pinne som dessutom var väldigt orättvis.

Tommy Naurin kanske borde sluta smeta in sina handskar i grumme tvättsåpa innan matcherna också, vad han sysslar med på 1-1 målet kan ingen människa förstå. Ingen målvakt i superettan ska ens kunna göra sådana saker. Jag är precis som sist jag såg giffarna hemma så sjukt besviken att jag blir rädd för mig själv.

Jag orkar inte ens skriva något mer, skandal är kanske att ta i, men spela roll, skandal använder jag mig av ändå.

Jag hade iallafall en fantastiskt trevlig dag, min kolle Daniel " Giffeln" Valle dök förbi runt ettsnåret, vi gjorde stan och käkade mat och såg matchen. Mycket trevligt var det.


Orkar inte skriva mer just nu, okvädningsorden liksom ligger på tungan, jag måste behärska mig för att inte spy galla på hela giffarnas lag.


Vi hörs när jag lugnat ner mig.


Det spelar ingen roll, vad vi gör. Om vi super tills vi dör, du har inte ens chans. Det spelar ingen roll vad vi gör, vi kommer aldrig bli lyckliga, inte ens chans. Allt vi gör går åt helvete.

Spela den låten för grabbarna Sören Åkeby!


För övrigt anser jag att vädret är bra!

Mitt herrskap, jag är tillbaka med skrivlust.

Helgen har fortlöpt på ett alldeles fantastiskt sätt. Det hela började efter att jag stämplat ut i fredags, och direkt tillsammans med Calan begav oss till det numer alltför ödsliga city gross. Detta för att införskaffa förnödenheter till den stundande middan skulle ta sig i anspråk lite senare under kvällen.
En av de trassligaste köttbitarna som pöbeln skådat åkte ner i korgen, detta tillsammans med en del potatis och liknande.
Potatisgratäng och nån typ av hundkött eller liknande blev menyn, och smakade med facit i hand inte riktigt så illa som jag först fick för mig att det skulle göra.
Vi spelade spel som skulle få vilken jönköpingsbo som helst att sätta bibeln i halsen och springa och bikta sig. Men trevligt var det, och hemskt roligt. Dessutom var det väldigt lagom, ett härligt klientel på fem personer av samma skrot och korn som knappt lät krogen komma på tal och endast umgicks, förvisso som ett gäng pensionärer men ändock på ett vackert sätt.

Tackar alla medverkande för en lyckad afton.

Vidare har jag å mina egna vägnar gjort vissa iaktagelser, och det är jag blivit mycket mer glad än tidigare. Jag vet egentligen inte varför, men jag vet att jag tidigare varit ganska bra på att vara lite negativ i överflöd. Delvis för att det är ganska roligt att påtala brister men också för att jag varit ganska less överlag. Men sista halvåret har jag känt mig mycket piggare och gladare, vilket jag endast själv kan stå för. Hur jag uppfattas utåt kan jag givetvis inte säga i och med att jag inte kan svara för andra personer, vore dock sjukt om jag kunde det.

Övrig helg har spenderats i staden Härnösand. Det trevliga folket bidrog till att även detta blev en lyckad visit, dock lämnade väl själva krogen en del i övrigt att önska. En hel del bråk och ett gäng poliser skymtades och jag var beredd att ta på mig kevlarvästen i den händelse att jag skulle bli attackerad, men det hann aldrig bli så. Jag var egentligen aldrig ens nära att hamna i skottgluggen. Tack för det säger jag om det.


Nu ska här jobbas som aldrig förr, det är bara att kriga på.

Hörs av.

Åh det slår mig
Ååååhhh, det e så gott å må gott igen
Ååååhhh, det e så gott å må gott igen
Åh, det känns som såå länge sen
Ååååhhh, det är så gott å må gott igen


För övrigt anser jag att livet är bra! 

Jag vet inte hur jag ska börja det här inlägget. Jag är fortfarande förbannad efter gårdagen, förbannad över oförmågan hos giffarna, förbannad över att man inte kan lämna sin till synes korkade spelidé på grund av någon jävla stolthet och förbannad över att matchen blåstes sönder.

Även om domaren var en förbannat dålig varelse, så har han inget med det att göra egentligen, inte den här gången. Giffarnas försvar visade redan tidigt att de var rädda för att misslyckas, firma Ek/Jonsson kan otroligt mycket bättre än de visade igår. Jag tror att vi räknade det till en vunnen nickduell under de första 30 minutrarna, och då räknade vi med båda mittbackarna tillsammans. Det såg ut som att hela laget hade applicerat lera i benen och inte förmådde lyfta sina egna ben. Månne för hård träning, månne att man inte bryr sig, månne att man helt enkelt inte är kompetent nog. Men det sistnämnda vill jag inte tro, och tror det inte heller.
Men jag fattar inte, är man en man mer i princip hela matchen måste man kunna försöka rulla lite boll. Nu slogs det långt hela första halvlek. Billy Berntsson, Ek, Nuri, Jonsson med flera spred bollar till norra berget, in i restaurangen, bort till sporthallen, ja egentligen överallt. Hannes Sigurdson vann inte en nickduell, Emil Forsberg kom inte till sin rätt.
Det är hur bra som helst att vi satsar på talanger, och det är förståerligt att dessa inte kan vara bäst i laget hela säsongen, men har de en dålig match måste man våga matcha.
Och sen Sören, på fullaste allvar, vad sysslade du med igår? Att inte kunna gå ifrån sin spelidé med en man mer när det inte fungerar är för dåligt. Det slogs inlägg hela andra halvlek, ska jag vara ärlig tror jag inte att giffarna hade ett enda skott på mål i andra halvlek. Det hade inte J-Södra heller, så varför spelar vi med en fyrbacks-linje? Hur kan man inte gå ner på tre backar?
Jag är så sjukt förbannad, jag är förbannad för att det känns som ingen jävel bryr sig. Sliper log och kramades DIREKT efter matchen. Visa att ni är förbannade, om ni nu är det. Annars kan de som inte bryr sig om tre poäng sitta på allstars och veva hattar och smutta på årgångsviner istället.
Jag kanske är överdriven här, och jag skräms lite över hur mycket jag bryr mig.
Jag hatar att jag älskar GIF, och jag älskar GIF så mycket att jag hatar mig.


Förövrigt var det en fantastiskt trevlig afton i övrigt, sjukt roligt hade jag Hedberg, Thorén, Andersson och Backlund. Sådär ska tisdagar vara.

Än fanns det tusentals tårar kvar
Och de var dina att ge vem som helst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken du har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen
Passerar vi deras gränser

För övrigt anser jag att gårdagen var pinsam för en giffare.

Helgen som var minns vi som helgen då jag och Erik satsade våra mynt på en morotsätande sällskapshäst, och helgen där Erik också gick bet på anka.

Jag ska försöka ta det så att ni kan hänga med. Erik har fått berättat för sig att det emellanåt äts Anka i det Martinssonska folkhemmet. Bland annat lät basse väl smaka på ett stycke ankbröst häromsistens. Detta föranledde skyhöga förväntningar hos Erik då han i helgen bjöds på middag. Man kunde nästa se ankan i ögonen på honom, men någon anka såg han aldrig skymten av, därför smolkades nog älgköttet en aning när det visslade runt i gomseglet på det lille gossebarnet. Besvikelsen var med all säkerhet stor, men han höll god min och berömde middagen allt vad han förmådde trots att smaken av surt äpple nog var stort hos honom. Heder för det.

Vi hade också tillsammans raffsat ner en liten travrad och efter att ha fått in de första tre loppen så påbörjade tv4 ett inslag om den häst vi bankat i avdelning fyra. Har man inte blivit jinxad förut så har man definitivt blivit det nu, kvinnan som ägde hästen måste ha gått nån kurs i att jinxa folk, för hon stod nämnligen helt öppet och berättade att hemligheten bakom att hästen var så bra var för att han fick rikligt med morötter. Han gillade morötter och kunde tillochmed benämnas som bortskämd. Alltså, en morätsätande häst som är bortskämd. Men det räckte inte där, vidare förtäljde damen att hästen var inköpt som en sällskapshäst. Vad fan nu en sällskapshäst är, kan inte tänka mig att hon hade kraken i divansoffan hemma vid en mysigare hemmakväll.
Förstår att vi såg loppet som ganska förlorat innan vi ens sett kraken? Om inte, vänligen förklara era tankegångar. Hästen började iallafall med att ligga blocksist, skräll tänkte vi. Därefter började han härja på och gick mot ledning, vi jublade i soffgruppen, sällskapshästen var nöten. Men vi hade inte räknat med att han under allt idisslande av morötter skulle tro att loppet var slut och sluta springa helt plötsligt. Detta gjorde han eller hon iallafall och la sig bekvämt sist igen. Hur kan man göra så? Sen fick hästjäveln för sig att igen ge sig på ett försök att ta täten, han lyckades nästan, hästen framför galloperade nämligen och la sig ivägen för sällskapshästen och en tredjeplats var ett faktum. Förstår ni hur klar hästen varit annars? Om inte ägaren proppat hästen full med morötter i hjärnan.

Vi tog oss iallafall ut  i Sundsvallsnatten, en hyffsad utekväll, inget episkt, men helt okej.

Igår åkte jag till Håkansson, spelade ett hundratal fifamatcher åt pizza godis och drack dricka. Samtidigt som vi drog våra skämt hela vägen till himlen och tillbaka, precis som brukligt. Börjar bli en trevlig tradition att åka till honom på söndagarna och beklaga sig. Vi ses nästa söndag Håkan, jag är Barca du är Kina.

Gav bort min kropp till fem på en vecka
på sjunde dan vaknar jag i Hagsätra
Nu får det väl räcka

Lev som en gris o dö som en hund


För övrigt anser jag att stavgång är ett märkligt påfund, och förstår inte varför jag ska träna på det ikväll.

Mina vänner, jag var indisponibel att genomföra en träning igår, ty min kropp har sagt ifrån. Ihärdigt sportande sista veckan har som sagt satt sina spår.
Detta ledde till omgruppering i planerna för kvällen, min moder hade haft någon typ av mindre utbrott och detta föranledde en dryg timmes städande i mitt rum, som med sanning behövdes. Jag sväljer stoltheten och erkänner att det tillochmed kan vara bra, dock var jag nära att dö. Detta grundas på det faktum att jag hittade den gamla engelska boken shortcut i högen av skrot. Denna bok som gäckade mig under mina tre år på Hedbergskas gymnasium. Den åkte ner i sopnedkastet, förlåt Carl-Magnus.

Efter detta gjorde jag något som kan leda till att ni sätter läs-konfekten i halsen, så tugga ur sockerkakan, werthes orginal kolan eller burriton ni har i munnen. För nu kör vi. Jag hittade min chinos i garderoben, de chinos som jag helt glömt bort, och erinrade mig att jag sabbat knappen på dessa under en blötare utekväll i Sundsvallens stad. Detta stämde, knappen var borta. Normalt skulle jag lämnat dem därhän, hittat dem igen om några månader och genomföra samma procedur, men igår var tydligen inte normal dag. Jag hämtade istället den i folkhemmet hatade sylådan, satte mig på sänger och sprättade bort den medföljande extraknappen. Därefter tog jag fram en matchande färg på tråden och en nål, och sydde dit knappen. Med ett resultat som gjorde att knappen satt kvar, jag lyckades alltså dels ta mig till att sy, och därefter lyckades jag även genomföra det hela med bravur. Jag tror att någonting håller på att hända, gud förbjude att det är något som innebär att jag blir äldre.

Jag begav mig sedan ner till Allstars där jag och min vän Erik Grundberg tog en bättre mixedplate med allsköns läckerheter och några pilsner. Vi såg Liverpool förlora med 1-0 och avrundade kvällen med några centiliter 12 årig cragganmore och fastställde de planer som innebär att om Liverpool vinner hemma nästa torsdag, så åker vi till Hamburg den 25:e maj. Det vore helt sjukt stort att få vara med om, och jag hoppas verkligen att det blir så.

Nu sitter jag och avnjuter min förmiddagsrast på jobbet och har gott sällskap av såväl Andreas Kjellin som Anders Hammarström och Andreas Forsberg. Tre mycket godhjärtade människor som gör min vardag till någonting mycket lättare att uthärda, cred till de tre bockarna bruse.


Vi hörs mitt herrskap.

"Dom måste lära sig gå"
Det är vad folk säger om oss två
Vi måste gå härifrån
Innan vi ligger på kyrkogårn som alla innan oss...

Jag var bara inte gjord för dessa dar, och dessa dar är inte gjorda för mig


För övrigt vill jag tacka Fredrik Olsson för att han tillskänte mig två biobiljetter. 

Ja kära läsare. Återigen smolk i den där bägaren som torde vara fylld med glädje.

Gårdagens match mellan Hammarby-GIF var kanske inte något att skriva hem om, däremot så var det ur min synvinkel och även en hel del andras vad det verkar roligare att se matchen med gif-ögon än bajen-ögon. Detta trots förlust, hur går det ihop tänker ni kanske då?
Jo det grundar sig i att jag nu verkligen fått bekräftat det jag tidigare trodde, giffarna har ett mycket bättre lag än hammarby. Punkt. Så enkelt är det, hur ska bajen kunna vara med i toppen när allt man har att förlita sig på är ex-giffaren Linus Hallenius? Jag tror att bajen som bäst blir femma iår, däremot kan det gå hela vägen för vårt giffarna.

Egentligen har matchen redan gåtts igenom på olika forum och i min egen hjärna tillräckligt mycket för att jag inte ska orka skriva mer om den, tänkte bara så smått belysa det litegrann.

Min kropp kan vi gå in på härnäst, jag har varit aktiv när det gäller idrottande på slutet, detta har satt spår i min 21-åriga kropp. Muskel och ledverk har varit ett vanligt inslag de senaste dagarna, såväl innebandy som löpning och fotbollsträning sätter sina spår, det ska ni ha klart för er.

Det dök upp något idag, en viss öppning till att helgen spenderas på annan ort än Sundsvall, hur detta tar sig i anspråk vet vi inte än, men det skulle vara trevligt att komma bort ett slag.

Igår var det för övrigt så rörigt i köket hemma i det spartanska martinssonska köket att andra världskriget framstår som en söndagsstädning, folkhemmet blev besudlat av allsköns ingredienser. Jag och calan bestämde oss för att laga mat, men vi kom hela tiden på nya saker att utöka måltiden med, och det slutade med att klyftpotatisen fick sällskap av paprika och lök. Kycklingen fylldes av ost, såsen fylldes med en hel del obskyra grejer och dessutom lindades kycklingen i bacon. Summa summarum, magnifikt. Summa summarum gällande kökskontroll, katastrof. Men det magnifika tog överhanden och vi får vara nöjda med resultatet.

Nu lite jobb i värmen, och sedan väntar alltid någonting, vad vet jag inte.

Du har levt länge och många liv
Du imponeras inte av nånting
Men är nyfiken på allt och det är fint

Du är som jag och det är inte bra
Men vi kommer alldeles säkert ha
En rolig resa i rasande takt rakt ner


För övrigt anser jag att domare borde förbjudas enligt lag.

Jag hade tidigare iår ett förslag på en ramsa som jag tyckte skulle rulla på Norrporten Arena i sommar. Eller snarare en banderoll, det var en hyllning till min eminente och duktige vän Erik Löfgren, banderollen skulle prydas av texten :" Ingen passerar vår räkmacka!" Men eftersom Erik nu visat upp en dålig sida mot min vän Sebastian " Musen " Höglund så trillade det imorse in ett förslag på en annan ramsa från nämnd mus. Den går under melodin " Maria går på vägen" och lyder:" En medrigg går på sidsjön-på vägen med sin tur. Han sjunger å han skrattar, men sången går i dur! För han har vart på travet och vunnit en miljon! Ååå allting känns så hopplöst för giffers medriggsson" Nu gjorde jag så smått om ramsan, men jag tror på den.

Jag tror att vi måste föreslå denna för alla patroner så att vi kan göra slag i saken och låta den rulla runt Norrporten. Jag tror att det skulle vara fantastiskt mäktigt.

För övrigt så är det ju inne med grupper på facebook för tillfället, och jag ska inte skriva i ord vad jag tycker om PppPPppPpPPpPppPpppPPPp grupperna. Men min (som jag trodde) vän Andreas Kjellin tyckte att jag istället skulle gå med i en grupp som lyder " Vi som inte hånglat sen hösten -98". Hur ska man ta sådant? Är det vad man kan förvänta sig av en vän? Skampåle, giljotin eller elektriska stolen väntar för kälken.

Nu ska jag koka lite på kälken, vi ses.

in a bulletproof vest,
with the windows all closed,
I'll be doin' my best,
I'll see you soon,


För övrigt anser jag att vädret är fantastiskt!

Jag har börjat fundera på att löpträning på riktigt kan vara skadligt för den mänskliga kroppen. Igår när vi löpte som vinthundar som brukligt på måndagskvällen så värkte verkligen varenda organ som jag besitter i min kropp. Jag förbannade nästan att snön var borta, man fick nämnligen otroligt mycket bättre grepp i marken och därför sög det en hel del mer i lår och vader. När jag hemmavid dunsade ner i soffan så tänkte jag " Ska det vara såhär för en medelmåttig (läs usel) division fem spelare?" Jag antar att det kan ha ett samband att jag spelar i divison fem och tycker att det är jobbigt att löpa, men låter det vara osagt.

Det blåser en förändringens vind på kontoret i metropolen Härnösand, detta innebär ett chefsbyte och lite nya arbetsuppgifter för undertecknad. Jag ska inte grotta in mig för mycket i detta, dels för att jag tror att ni som läser bryr er ganska lite, samt att jag känner att jag vill hålla saker som rör mitt arbete utanför denna portal i största möjliga mån. Mer info kan komma att delges när allt tagit sig i anspråk.

Ikväll spelar giffarna igen, fantastiskt tråkigt att inte kunna vara på plats på Söderstadion ikväll. Jag vill inget hellre, men vad gör man? Jo man jobbar, ser matchen på tv, tränar, sover och sen så är dagen till ända. Förhoppningsvis med ett gott resultat i ryggen.

Detta får räcka för stunden, ty jag har inget att skriva om som är av riktigt värde.

Ha en bra dag!

From today I'll change my priorities around
I'm no longer in command, and people say
I'm off solid ground and you're to blame
But they don't understand, people never do
It's confusing, I don't expect them to



För övrigt anser jag att jag älskar mitt meningslösa liv.