martinssonjohan

Öppnar starkt med två inlägg idag.

Fin låt av Anna Ternheim det där, som handlar om att aldrig komma fram och aldrig få det man mest av allt vill ha. Och det kan vi väl säkert alla känna igen oss i. How to get to 185 pounds skulle passa mig bättre för tillfället dock.
Lyckades nämnligen under min sjukdomsperiod att gå ner sex kilo, vilket tog sig i anspråk på flera vis varav ett var att mina så annars välsittande jeans plötsligt förde mig tillbaka till grundskolan och Fubu jeansen. De hasades ner långt bortom legitim nivå och jag fick gång efter annan dra upp de igen, hemskt enerverande måste jag säga.

Därför hade jag imorgon tänkt att träna, men insåg sen att den träning jag behöver är konditionsträning framförallt och det innebär ju snarare att man tappar ännu mer i vikt. Således måste jag äta min egen vikt i mat och konfektyr för att se till att kilona inte rasar, hur detta kommer att gå är en gåta som måste lösas. Ge mig tips, fortast möjligt! Jag blev kallad sparris och allt möjligt på jobbet, hur kul är det tror ni?

Det som också gör att jag känner en viss frustration över detta faktum är att vi ska spela fotbollsmatch med jobbet i helgen och för att vara helt ärlig så känner jag mig klen i överkant för tillfället och de ryktas om att de från övervåningen har ett gäng kolosser som har för avsikt att meja oss ur vägen. Hur jag ska hinna bli smällfet få bra kondition och dessutom ha någon typ av bollkänsla kvar är i dagsläget också en gåta som blir svår att lösa.

Jag måste nog sova på alla dessa frågor, skicka på mig tips för allt i världen, jag är i nöd!



Halfway to fivepoints
Is as far as you come
Halfway with high hopes



För övrigt anser jag att Sundsvall är fantastiskt!